Jag sitter med morgontidningen i handen (jag är en sådan där dinosaurie som fortfarande vägrar läsa tidning online!) och bläddrar sakta igenom gårdagens nyheter. Tyvärr blir det ju gårdagens nyheter när det är i tryck, men jag älskar att kunna bläddra fysiskt i en tidning och tänker inte börja med att läsa nyheterna online. Efter sporten som jag för övrigt inte är ett dugg intresserad av, läser jag plötsligt ”Arborist i Ulricehamn”. Arborist, tänker jag, vad har jag hört det förut?! Kan det vara en av urbefolkningen på Nya Zeeland? Heter inte dom arborister? Jag tänkte ett tag och kom fram till att dom inte heter arborister utan aboriginer (jag tror det stavas så).

Vad är en arborist?

Jag undrar också, vad är en arborist? Och vad gör denna arborist i Ulricehamn? Jag får plocka fram Google och skriva in ”arborist”. Lite förvånad blir jag när jag läser att det till och med finns utbildningar för arborister. Jag skäms lite nu är jag inte visste vad en arborist var utan fick leta upp det på Google. Men samtidigt till mitt försvar kan jag säga att jag faktiskt har hört ”arborist” tidigare och när jag läser innebörden av att vara arborist så minns jag vad det är. Någonstans i ryggmärgen (eller i någon hjärnhalva djupt därinne) fanns det.

Vad gör en arborist i Ulricehamn?

Ja vad gör en arborist i Ulricehamn? Den personen gör precis samma sak som andra arborister i andra städer (konstigt va!), men den här gången var det faktiskt en platsannons jag läste och eftersom jag själv är arbetssökande så fångade den mitt hela intresse. Jag kollar alla platsannonser i tidningen, men självklart hänger jag även på sociala medier som LinkedIn för att leta efter ett nytt jobb. Tyvärr var inte en ”arborist i Ulricehamn” riktigt min grej, jag är varken certifierad trädklättrare (förlåt trädvårdare) eller särskilt styv på linan när det kommer till att skutta runt på höga höjder, nä jag får nog nöja mig med ett alldeles vanligt kontorsjobb.